Rörelse under valptiden
En Landseer växer från ett halvkilo till runt 50–70 kilo på mindre än två år. Under den tiden byggs skelett, leder och ledbrosk upp, och tillväxtzonerna i benen är mjuka och känsliga länge – hos stora raser sluter de sig först en bit in i andra levnadsåret. Hur valpen rör sig under uppväxten har därför stor betydelse för hur hållbar kroppen blir.
Fri lek bygger starka leder
Valpar som får röra sig fritt, i egen takt, utvecklar starkare muskler, bättre koordination och stabilare leder. En stor norsk studie av newfoundland, labrador, leonberger och irländsk varghund visade att valpar som fick motion utan koppel från födseln till tre månaders ålder hade lägre risk att utveckla höftledsdysplasi (HD). Det gällde också valpar födda på våren och sommaren och valpar födda på gård. Slutsatsen var att valpar upp till tre månader bör få röra sig utomhus på mjukt underlag i lätt kuperad terräng.
Så påverkar rörelse och lek valpens benstomme
- Stimulerar bennybildning: När valpen springer, leker och tar sig fram i ojämn terräng utsätts benen för tryck och belastning. Det signalerar till kroppen att bilda mer benvävnad och göra benstrukturen tätare och starkare.
- Formar skelettets storlek och arkitektur: Regelbunden rörelse under uppväxten påverkar inte bara bentätheten utan också skelettets form och tjocklek, vilket ger mekaniskt starkare ben.
- Muskeldrag ger extra styrka: Ju mer musklerna används i leken, desto mer drar senfästena i skelettet. Det stimulerar benstommen att förstärka sig just där belastningen är som störst.
- Förbättrar leder och ledbrosk: Aktiv lek ökar cirkulationen i lederna och hjälper ledbrosket att utvecklas, vilket ger rörligare och tåligare leder.
Nyckeln är lagom och varierad belastning i valpens egen takt – det är den som bygger skelettet. Upprepade stötar, som hopp från höjder eller långa pass på hårt underlag, kan i stället skada de mjuka tillväxtzonerna.
Det här mår valpen bra av
- Fri lek på gräs, i skog och på mjuk, ojämn mark
- Korta promenader där valpen själv bestämmer tempot och får vila
- Simning – skonsamt för lederna och något de flesta Landseer älskar
Det här bör undvikas
- Trappor de första månaderna – samma studie visade att valpar som gick i trappor från födseln till tre månader hade ökad risk att utveckla HD
- Hopp ner från soffa, bil eller altan
- Hala golv – lägg ut mattor där valpen leker
- Tvingad motion som långa promenader på asfalt, cykling eller jogging innan skelettet är färdigvuxet
Fodret spelar också roll
Ge ett valpfoder anpassat för stora raser och håll valpen slank. Extra kalk eller kosttillskott behövs inte – för mycket kan tvärtom störa skelettets utveckling.
Källa: Krontveit RI m.fl. (2012). Housing- and exercise-related risk factors associated with the development of hip dysplasia as determined by radiographic evaluation in a prospective cohort of Newfoundlands, Labrador Retrievers, Leonbergers, and Irish Wolfhounds in Norway. American Journal of Veterinary Research 73(6):838–846. doi.org/10.2460/ajvr.73.6.838
Bilden överst: Skelett av Saint Bernard, Museum of Veterinary Anatomy FMVZ USP / Wagner Souza e Silva, redigerad av Rodrigo Tetsuo Argenton. Licens: CC BY-SA 4.0. Bakgrunden har ändrats av Landseer.se, och den ändrade bilden får användas på samma villkor.
Senast uppdaterad 5 november 2026
